Archive for mars, 2010

Resa till Vietnam

Author: Minh

Snart bär det av till Vietnam för produktutveckling igen. Den här gången är det extra mycket att göra på väldigt lite tid. Tillsammans med alla våra producenter har vi planerat flera nya kollektioner för porslin, väskor, överkast och kuddar, lampor och morgonrockar (kimonos). Jag vill inte säga för mycket nu, men några ledtrådar kan jag ge – folklore, paisley, celadon, färgglatt, mönster. Sen får ni gissa själva, och vänta och se.

På grund av Vietnamresan kommmer nätbutiken vara stängd för leveranser 11-31 mars. Det kommer fortfarande gå att göra beställningar men inget kommer att skickas förrän i början av april. Vår vanliga butik i Gamla Stan i Stockholm kommer ha öppet som vanligt.

Under tiden i Vietnam kommer vi hålla bloggen vid liv med rapporter från plats. Missa inte det!

Bild: Minh

Pethra på Design & Inredningsbloggen (a.k.a. Den färgglada bloggen) är inte mycket för trender. Ändå har det visat sig att hon, med sin passion för färg, har blivit något av en trendsättare – färgglatt är ju det nya svart, och så har det varit väldigt länge för Pethra.

Nu visar Pethra paisleymönster på tapeten, och precis som färgglädje är paisley verkligen på tapeten just nu.

Det droppformade mönstret som ofta går under namnet Paisley är kanske mest känt från 60-talets psykedeliska popkonst och mode. Namnet paisley kommer från staden Paisley i Skottland där sjalar med paisleymönster vävdes under kolonialtiden. Mönstret kan härledas till 1500-talets Persien, men är troligen betydligt äldre. Formen liknas ofta vid en njure, men teorierna kring dess ursprung går isär. Mango, vattendroppe, igel och kotte har utpekats som mönstrets förebild. Troligast är dock att mönstret, som även kallas boteh, är ett stiliserat skott av en cypress som symboliserar livet och evigheten.

Vill man inte ha paisley på väggen kan man alltid ha det i sängen – på ett lyxigt quiltat överkast av siden och silkessammet.

Överkast Paisley © Minh

Minh och Munch… Lika som bär är dom kanske inte, men ett visst släktskap finns, eller hur?

Skrik, Edvard Munch, 1893 - © Munch Museet

Vas Skriet © MINH INREDNING

Edvard Munchs tavla Skrik (sve: Skriet) brukar av kritiker tolkas som en sinnebild för den ångest den moderna människans upplever i ett samhälle där Gud är död och materialism visat sig oförmögen att skänka tröst. På det ämnet skrev Munch den här dikten:

Jag gick nedför gatan med två vänner
då gick solen ner
Himlen var plötsligt blodröd
Jag stannade, dödstrött lutade jag mig mot räcket
Över den blåsvarta fjorden och staden var blod och tungor av eld
Mina vänner gick vidare
och jag stod där skälvande av ångest
Jag kände hur ett stort oändligt skri gick genom naturen

Jag kan känna det där skriet ibland. Men desto tydligare upplever jag ett annat besläktat skri. Ett skri av förtvivlan över de fruktansvärda orättvisor som präglar vår värld, ett skri av raseri över hur en människas arbete - en människas liv – kan behandlas som vore det så mycket mindre värt än en annans.

Det finns en gammal välkänd vietnamesisk dikt. Från den hämtar jag min inspiration till det jag gör:

En skål med ris i handen;     /     Ai ơi bưng bát cơm đầy
för varje litet väldoftande riskorn,     /     Dẻo thơm một hạt
tusenfaldig möda     /     đắng cay muôn phần

Rättvis handel i alla ära, men hur långt räcker det? När rättvis handel blir till en marknadsnisch bland många, när sporadiska köp av rättvisemärkta produkter blir en metod för den enskilde att, om än så tillfälligt, dämpa ett ständigt gnagande dåligt samvete, och när välgörenhet och rättvisemärkning växer till lukrativa och i allra högsta grad västerländska industrier och angelägenheter, då får man vara extra uppmärksam för kunna uppfatta vad själva uppkomsten av begreppet ”rättvis handel” faktiskt implicerar – att all världshandel (inklusive rättvis handel) som det nu är organiserat faktiskt förutsätter, ja, just det - orättvisa.

I vår värld där så fruktansvärda ekonomiska och sociala ojämlikheter tillåts råda, kan internationell handel egentligen aldrig kallas rättvis – rättvisa kan aldrig byggas på ojämlikhet. Jag och mina producenter är hänvisade till den ojämlika värld vi lever i. Även om de inte har någon despotisk chef som exploaterar dem så är deras arbetsvillkor till syvende sist dikterade av den materiella fattigdom de har fötts in i. Eftersom jag själv kommer från en liknande bakgrund som de, så vet jag att en positiv utveckling enbart är möjlig om deras perspektiv och målsättningar är vägledande.

Jag tror det är viktigt att aldrig vända dövörat till det där skriet.

'Sorrow' © Ly Hoang Long

I nästa vecka åker jag till Vietnam. Det blir massor med jobb med nya lamp-, överkast- och porslinskollektioner som vi håller på att ta fram på MINH INREDNING. Med så mycket jobb behövs lite avkoppling också. Avkoppling i tropiskt heta Ho Chi Minh City får man bäst på Sax n’ Art - stans coolaste jazzclub. Sax n’ Art drivs av ingen mindre än Trần Mạnh Tuấn – asiens coolaste jazzsaxofonist (och en personlig favorit hos MINH). När Tuấn inte är ute i världen och spelar på olika jazzfestivaler brukar han spela varje kväll på Sax n’ Art. Där har han bland annat fått besök av, och jammat med, legender som Herbie Hancock och  Wayne Shorter. Passa på att gå dit om ni är i krokarna!

© Trần Mạnh Tuấn

Det mest intressanta med Trần Mạnh Tuấns musik är hur han blandar modern jazz med traditionell vietnameisk folkmusik. Hans band består av en blandning av jazzmusiker och traditionella folkmusiker. Där blandas då traditionella jazzinstrument som saxofon, tvärflöjt, trummor, piano och bas med traditionella vietnamesiska instrument som đàn t’rưng (bambuxylofon), đàn tranh (cittra), đàn sáo (bambuflöjt) och đàn bầu (vietnamesiskt monochord). På så sätt är Trần Mạnh Tuấns musik inte enbart en modernisering av den vietnameisksa folkmusiken utan även en modernisering av jazzen.

Till alla er som har lite långt till Ho Chi Minh City bjuder jag här på ett liveklipp av Trần Mạnh Tuấn med band. Klippet är från 2008 års Penang Jazz Festival i Malaysia där Tuấn brukar spela varje år. Låten heter QUA CẦU GIÓ BAY och finns med Tuấn senaste CD Drifting Blossoms Floating Clouds.

QUA CẦU GIÓ BAY betyder ungefär ”Bris över bron”. Det är ursprungligen en gammal nordvietnamesisk folksång om ungdomlig kärlek. Den är lite rolig  - en ung tjej som ger sin blus till sin hemliga kärlek på vägen hem. Hemma frågar mamman var blusen är. Tjejen svarar, ”Åh, den blåste iväg med vinden när jag gick över bron”. Nästa dag på vägen hem ger tjejen bort sin ring till sin älskade. Hemma frågar mamman, ”Var är din ring?” Flickan rycker på axlarna och svarar, ”Åh, den tappade jag i floden när jag gick över bron.”

Mer färgkul med KULER

Author: Minh

Jag nämnde tidigare att jag använt mig lite av Adobe Kuler för att få inspiration till några nya kollektioner av sidenöverkast och kuddar som vi håller på att ta fram. En annan rolig sak man kan gör med Kuler är att om man blir medlem så kan man ladda upp bilder som man sedan kan skapa färgscheman av. Man kan ladda upp bilder från sin egen hårddisk eller låna bilder från flickr. Direkt när man laddar upp bilden så skapas fem färgpunkter som används för färgschemat. Sen kan man flytta runt de där färgpunkter hur man vill på bilden för att förändra färgschemat.

Titta här vad jag fick för färgscheman då jag laddade upp två bilder från den vietnamesiska fotografen Ly Hoang Long:

Photo © Ly Hoang Long

Ly Hoang Long är förresten inte bara en internationellt mångfaldigt prisbelönt fotograf, han är också en god vän till mig. Long har tagit bilderna till min vietnamesiska kokbok Äta ris: Maten och livet i Vietnam (som förresten även den fått pris – Sveriges bästa asiatiska kokbok 2008). Båda bilderna finns med i kokboken.

Kika gärna in på Longs hemsida och njuta av hans fanstastiska bilder från Vietnam. Det brukar jag göra ibland när jag får hemlängtan.

Det är inte bara färg jag är inne på just nu utan även allt som har med internet att göra. Det är förstås för att vi precis öppnat ny nätbutik och ny blogg. På nätet finns en hel del roliga verktyg för oss som gillar färg. Ett riktigt bra tips är KULER. Det är mjukvaruproducenten Adobes gratistjänst där man kan göra sina egna färgkombinationer och dela med sig och kommentara i ett forum för ett globalt gäng färgälskare. Färgschemana här nedanför är därifrån (den där första med lila och grönt hade jag nog döpt till Simon & Thomas om jag hade gjort den).

Testa KULER – man blir garanterat färgglad, och färgglädje behövs nu när vintern bitit sig fast.

För mig har i och för sig färgglatt alltid varit det nya svart, och svart har aldrig varit svart. Det jag menar är att hos MINH INREDNING har vi alltid gillat färg. Det vet alla som följt oss från början. Men nu verkar till och med de mest hårdrostade kaffelattebruntfanatiker blivit färgglada. Gärna för mig – jag gläds med dom!

I Vietnam, precis som i de flesta sydligare länder, är vi inte rädda för färg. Vardagsrumsväggar i rosa pastell eller aquamarine är till exempel alldeles helt normalt i Vietnam.

Just nu är jag extra mycket inne på färg. Snart åker jag till Vietnam. En av de saker jag kommer att jobba med där är att tillsammans med min sömmerska/textildesigner Thu ta fram flera nya kollektioner med överkast och kuddar. Mycket färg blir det garanterat – vilka färger återstår att se.

Nog känns det lite ovant att börja blogga, att skriva det första inlägget…. Kan inte mycket om bloggande. Taggar, kategorier, etiketter, rss, pinga – jag fattar inte mycket av allt det där, men hoppas jag lär mig med tiden.

En kort presentation

MINH BLOGG är min blogg om inredning, mat och kul krockar i kulturen. Jag som bloggar heter Minh Du (uttalas ungefär som minju i södra Vietnam och mindzu i de norra delarna). I Vietnam kallar folk mig för Du (Ju eller Dzu alltså) men i Sverige kallas jag Minh för i Sverige blir det så krångligt att heta något som stavas Du men uttalas Ju eller Dzu – de som förstår hur det uttalas förstår inte hur det stavas, och tvärtom.

Att jag ursprungligen kommer från Vietnam, att jag driver inredningsföretaget MINH INREDNING och att jag älskar matlagning kommer inte att undgå er som besöker min blogg. Det känns lite svårt att beskriv exakt vad det här kommer bli för en blogg, för det vet jag inte riktigt själv ännu. Men jag vet vad jag inte vill att det ska bli:

Självklart kommer det handla mycket om mitt företag och om inredning, men jag vill inte att det här ska bli en tråkig företagsblogg där varje inlägg bara skriker ut KÖP KÖP KÖP våra produkter. Lite mer personligt än så hoppas jag det blir.

Eftersom jag skrivit en vietnamesisk kokbok, eftersom jag älskar att laga mat, och eftersom jag gärna vill skriva en till kokbok, kommer det självklart en hel del om mat, och en hel del recept kan jag tänka mig, men det kommer inte bli en renodlad matblogg med en massa tekniska matlagningstips.

Självklart kommer det bli mycket om mitt födelseland Vietnam, men nu när jag har bott nästan 10 år i Sverige tycker jag att det intressanta är relationen mellan mitt svenska jag och mitt vietnamesiska jag. Kulturkrockar är inte sällan kul krockar – det kommer jag skriva om när jag får chansen.

Sammanfattningsvis hoppas jag att det här inte bara ska bli en blogg i raden av många. Men samtidigt är det just det jag vill. Jag hoppas Minh blogg ska sticka ut lite, men samtidigt passa in.


Photo © Minh