Archive for februari, 2011

[REA:n är avslutad]

Kattens år är här

Author: Minh

Många tror att det vietnamesiska nyåret Tết Nguyên Đán är detsamma som det kinesiska nyåret. Så är det inte riktigt, även om det finns en delat historia. Det vietnamesiska nyåret firas i fyra dagar, medan det kinesiska firas i hela femton dagar. Det är månkalandern som styr när nyåret inträder, och månkalendern är baserad på astronomiska observationer som i sin tur beror på den lokala tiden för dessa observationer. Då Beijing och Hanoi ligger i två olika tidszoner blir det därför vissa år skillnad på när nyåret inträffar. Senast var 2007 när Tết firades den 17 februari i Vietnam och först dagen efter i Kina. Nästa gång detta inträffar är år 2030.

Det finns även en del skillnad i den vietnameiska och den kinesiska zodiaken. Båda har tolv zodiakdjur men medan det andra djuret i den kinesiska zodiaken är oxe/ko så är det en vattenbuffel i den vietnamesiska. Det fjärde djuret skiljer sig också. Det är kanin i den kinesiska och katt i den vietnamesiska. 2011 är just kattens år (eller kaninens i Kina).

Generellt anses katter vara vältaliga, duktiga och ambitiösa med sina studier. De är smidiga i sina rörelser och tålmodiga i sin personlighet. De förstår att vänta in rätta ögonblicket för en viss handling.

Men det är inte så enkelt som att alla som är föds under 2011 och alla som har fötts under tidigare kattår – 1999, 1987, 1975, 1963, 1951, 1939, 1927, 1915, osv – visar upp exakt samma karaktärsdrag. Till dessa kattår tillkommer även ett av de fem elementen – metall, trä, vatten, eld och jord – som tillsammans med zodiakdjuren bildar olika konstallationer. 2011 är det metallkattens år. Det var det även 1951. Metallkatter är uthålliga, tålmodiga, bestämda och starka.

Själv är jag född 1975, vilket betyder att jag är träkanin. Enligt astrologin skulle jag då vara generös, på gränsen till självuppoffrande, och därför ett lättlurat offer för skrupelfria opportunister. Jag ska även ha begåvats med god smak och förnuftigt ekonomiskt tänkande. Om man nu tror på sånt….

Nyårsblommor

Author: Minh

Majblommor, julgranar och påskris har vi inte i Vietnam. Men vi har något som kan liknas med en sammanslagning av just majblomma, julgran och påskris. Under nyårshelgen tar man in stora grenar med vackra blommor som man har i vaser på golvet. Dessa pyntar man med alla nyårskort man får och med små dekorationer i gult och rött med lyckönskningar för det kommande året.

Vanligast är att man tar kvistar med gula blommor som heter just maiblommor, eller hoa mai (Ochna integerrima) på vietnamesiska. I norra Vietnam använder man även hoa anh đào. Namnet refererar till olika varianter av vildväxande släktingar till körsbär, plommon, persika och aprikos. Det finns lite olika varianter på hoa anh đào, varav den mest kända är de rosablommande körsbärträden (Prunus cerasoides) som växer vilt i skogarna runt min hemstad Dalat i det centrala höglandet i södra Vietnam. I norra Vietnam är det istället vanligare med Prunus mume, som populärt brukar kallas Japansk aprikos eller Kinesiskt plommon. De har lite mer ljusrosa blommor och växer vilt i bergen runt gränsen till Kina. Det är oerhört vacker när det blommar, som fyrverkerier i rosa och vitt

Av hoa mai odlar man även bonsaiträd, eller cây cảnh som det heter på vietnamesiska (bonsai och cây cảnh är samma ord – båda betyder ordagrant ”växt i kruka”). Namnet hoa mai har en speciell symbolisk innerbörd. Mai refererar till växten med gula blommor men mai kan även betyda ”morgondag” eller ”framtid”. Som jag skrivit om tidigare heter min dotter Minh Mai. Minh betyder lysande. Hennes namn kan alltså betyda ”lysande framtid” och för mig och min man är det just det hon är – vår lysande framtid.

Här ovan ser nu bilder på Minh Mai när vi firade Tết i vårt hus i Dalat nyåret 2004. Mai var då ett år gammal och hade just lärt sig gå. Vi hade varit i Vietnam i ett år för min man gjorde sitt fältarbete för sin doktorsavhandling i socialantropologi. Eftersom Mai spenderade sitt första år i Vietnam så blev vietnamesiska hennes första språk. Bakom Mai ser ni också en kvist med hoa mai. Bilden till vänster visar en hoa mai i form av ett vackert bonsaiträd. Bilden är från en bonsaiutställning från Dalats botaniska trädgård, där man visade upp flera undra helt fantastiska bonsaiträd (jag ska posta fler bilder därifrån senare).

Nedan till vänster ser ni bilder på blommande körsbärsträd i bergen runt Dalat. Till höger en bild från bergen i norra Vietnam där man också ser viltväxande körsbär i blom.

Just nu firar vi alltså Tết - det vietnamesiska nyåret. Men i Vietnam säger vi inte att vi firar nyår. Vi säger istället att vi äter nyår (ăn Tết). Mat spelar med andra ord en stor roll i nyårsfirandet. Den allra viktigaste maträtten är utan tvekan bánh chưng. Det är en sorts ångkokad riskaka gjord på klibbigt ris med en fyllning av mungbönor, fläsk, lök, salt och peppar. Allt detta bakas in i fyrkantiga paket i blad av en väldigt speciell sorts växt som på vietnamesiska heter lá dong. Vad lá dong heter på svenska har jag tyvärr ingen aning om, men det latinska namnet är Phrynium placentarium.

Den allra viktigaste ingrediensen är ändå en stor portion tålamod – det tar nämligen hela 10-12 timmar att koka bánh chưng. Till det ska läggas timmar av förberedelse av all bánh chưng-paket som ska packas och lindas in i bladen som små paket. När paketen kokat klart har öppnar man dem. Då har riset tagit både härlig smak och vacker grön färg av lá dong-bladen. Riskakan skärs upp med en fiffig anordning av fibertrådar av en sorts bambu som man knytit runt kakan. Sen äter man det tillsammans med pickles  gjorda på lök, morot och rättika.

På grund av den extremt långa tid det tar att laga bánh chưng brukar man gå ihop ett gäng och koka tillsammans. Under eftermiddagen sitter man tillsammans och knyter ihop alla paketen. Sen gör man upp en eld och kokar upp vatten i en kastrull stor som en tunna. I kokvatten lägger man lá dong som ger extra smak till vattnet. När vattnet kokat upp lägger man i alla bladpaketen. Sen turas man om att vara eldvakt under natten.

Här nedan kan ni se när vi kokade bánh chưng till nyåret 2004. Det var jag, min man och dotter tillsammans med några vänner som kokade bánh chưng i vår trädgård i vårt hus i Dalat i Vietnam. På kvällen hade vi fest tillsammans i trädgården medans grytan stod och puttrade bredvid. Sedan hängde killarna upp hammockar att sova och tog skift som eldvakt hela natten. På morgonen var allt klart – mängder med bánh chưng som räckte till fyra familjer under hela nyårsfirandet.

Gott nytt år, eller chúc mừng năm mới,* som vi säger på vietnameiska. Ja, det är faktiskt nyår idag, i Vietnam och i alla andra länder som följer månkalendern. Egentligen började det väl igår kl. 18.00, för då slog klockan midnatt i Vietnam.

Nyåret, eller Tết Nguyên Đán, som det heter på vietnameiska, är som nyår, födelsedag och julafton i samma högtid. I Vietnam räknar man inte födelsedagar utan födelseår. Alla vietnameser fyller därför år på nyåret. Av den anledningen fyller 1 år direkt när man föds för det är är ju det första året man lever. Alltså är man alltid ett år äldre i Vietnam – jag är 35 år i Sverige men redan 36 år i Vietnam. Tết firas i fyra dagar, plus några dagar föreberedelser inför firandet. Under dessa dagar är allt stängt i Vietnam, men dagarna innan är det kaos. Istället för uttrycket ”packat som i en sardinburk” har vi i Vietnam uttrycket ”packat som en nyårsmarknad”.

För mig tjuvstartade nyårsfirandet redan i söndags, när jag gick på nyårsfest arrangerad av Vietnamesiska Ambassaden. Det var runt 350 gäster, massor av god mat och modevisning med kläder från den vietnamesiska modedesignern Pham Thuy Khang. Det kommer förresten dyka upp lite kläder från Pham Thuy Khang i vår butik inom kort. Festlokalen var pyntad med ett 30-tal stora sidenlyktor som jag hade sponsrat med. Apropå ambassaden så har den stängt nu under Tết, så det är ingen idé att gå dit nu om man ska skaffa visum. På måndag är Tết färdigfirat och då öppnar ambassaden igen.

Jag brukar få en del förfrågningar om det vietnameiska nyåret, särskilt från svenska föräldrar som adopterat barn från Vietnam. Fram till söndag, då nyårsfirandet avslutas, tänkte jag därför posta lite blogginlägg om olika saker som hör Tết till.

* Chúc mừng năm mới uttalas ungefär: tjuck mung nam möj, med tonaccent upp på ”tjuck”, ner på ”mung” och upp på ”möj”).