Min mamma fick diagnosen Parkinson förra året. I början av sin behandling fick hon bland annat ginkgo mot sin trötthet. I Asien har ginkgon (Ginkgo biloba) används som medicinalväxt under flera hundra år. Men ginkgon är inte bara en medicinalväxt. Den är också en symbol för tvåenighet, evigheten, långt framgångsrik och hälsosamt liv, och för framtidshopp.

Ginkgon har länge varit en viktig symbol både Buddhismen och Konfucianismen. Den är Kinas nationalträd och runt om i östasien är det vanligt att ginkgon odlas som bonsai. Det kinesiska namnet på ginkgon är yínxìng (銀杏), och på vietnamesiska heter ginkgon bạch quả. Båda dessa namn betyder silveraprikos. Att aprikosen är en östasiatisk symbol för evigheten och ett långt hälsosamt liv är passande – ginkgon är en levande fossil som vuxit på vår jord i mer än 250 miljoner år. I Kina finns exemplar som tros vara äldre än 1,500 år planterade vid ett tempel och ginkgon kallas ofta för kinesiskt tempelträd.

Det bästa exemplet på hur ginkgon verkligen förtjänar att stå som symbol för evigheten, långt framgångsrik och hälsosamt liv, och för framtidshopp finns att hitta i Hiroshima. 1945 överlevde sex ginkgoträd som växte mindre än två kilometer från där atombomben föll. Dessa träd lever och frodas än idag.

Karaktäristiskt för ginkgon är de vackra solfjädersformade bladen. De har en underbar grön färg som blir djupgul under hösten innan de faller av. I Tokyo är ginkgon vanlig i parker, trädgårdar och alléer och det solfjädersformade bladet är också officiell symbol för Tokyo. Tillsammans med den japansk lönnen och gröna tallar bildar ginkgon ett färgsprakande fyrverkeri i rött, gult och grönt under hösten. Klicka här för några fantastiska bilder.

Med inspiration från Tokyos symbol formgav möblerformgivaren och industridesignern Onur Müştak Çobanlı stolen Tokyo för den italienska designbyrån OMC². Som ni ser kommer både formen och den gula färgen från ginkgobladet. Väldigt elegant för en stapelbar plaststol, eller hur?

Tokyo Chair by Onur Müştak Çobanlı - © OMC²

När ginkgons solfjädersformade blad är unga är de tvådelade, dessutom är ginkgoträdet tvåbyggare, det vill säga, det finns både han- och honträd. Av den anledningen gav Linné ginkgon artepitetet ”biloba”, vilket betytder ”två lober.” Ginkgon har även kommit att bli en symbol för tvåenighet. Den kände tyske poeten Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) skrev en dikt på temat:

J.W. von Goethe - Ginkgo Biloba (1815)

Det är inte bara i Asien som ginkgobladets form har inspirerat. Både inom Art Nouveau (Jugend) och Art Deco var ginkgobladet en vanligt förekommande symbol som både fick ge form åt och pryda allt från smycken, porslin, glas, textilier, lampor och möbler. Än idag hittar man faktiskt detta solfjädermönster lite varstans i inredningsvärlden, även om de flesta av oss kanske inte tänker på, eller ens vet, att det är ginkgo.

Alla som känner till MINH INREDNINGs produkter vet att jag gillar design som hämtar sin inspiration från naturen. Ginkgoträdet är onekligen ett exempel på extraordinär naturdesign. Av den anledningen tog vi fram en serie lackarbeten där de karaktäristiska ginkgobladen fått bilda ett vackert skimrande mönster i bladmetal. Lackarbetena är av absolut världklass vad gäller kvalitet och finish – producerade med omsorg för att matcha ett mönster som symboliserar evigheten! Även materialet bör nämnas i sammanhanget. Stommen på dessa lackarbeten är ekologisk bambu – ett klimatsmart material för framtiden.

I kollaget nedan ser ni även en hårnål av vattenbuffelhorn som har formen av ett ginkgoblad. Vi har även planer på att låta ginkgon pryda textilier på kuddar och överkast. Men det får jag återkomma till någon annan gång.

Ginkgo naturdesign - © Minh

Tags: Art Deco, Art Nouveau, Buddhism, dikt, ginkgo, Japan, Kina, Konfucianism, konsthantverk, lackarbete, stolar, symbolism, vattenbuffelhorn
Posted in Inredning, Minh, Naturdesign, Nya produkter | 2 Comments »

Minh och Munch… Lika som bär är dom kanske inte, men ett visst släktskap finns, eller hur?

Skrik, Edvard Munch, 1893 - © Munch Museet

Vas Skriet © MINH INREDNING

Edvard Munchs tavla Skrik (sve: Skriet) brukar av kritiker tolkas som en sinnebild för den ångest den moderna människans upplever i ett samhälle där Gud är död och materialism visat sig oförmögen att skänka tröst. På det ämnet skrev Munch den här dikten:

Jag gick nedför gatan med två vänner
då gick solen ner
Himlen var plötsligt blodröd
Jag stannade, dödstrött lutade jag mig mot räcket
Över den blåsvarta fjorden och staden var blod och tungor av eld
Mina vänner gick vidare
och jag stod där skälvande av ångest
Jag kände hur ett stort oändligt skri gick genom naturen

Jag kan känna det där skriet ibland. Men desto tydligare upplever jag ett annat besläktat skri. Ett skri av förtvivlan över de fruktansvärda orättvisor som präglar vår värld, ett skri av raseri över hur en människas arbete - en människas liv – kan behandlas som vore det så mycket mindre värt än en annans.

Det finns en gammal välkänd vietnamesisk dikt. Från den hämtar jag min inspiration till det jag gör:

En skål med ris i handen;     /     Ai ơi bưng bát cơm đầy
för varje litet väldoftande riskorn,     /     Dẻo thơm một hạt
tusenfaldig möda     /     đắng cay muôn phần

Rättvis handel i alla ära, men hur långt räcker det? När rättvis handel blir till en marknadsnisch bland många, när sporadiska köp av rättvisemärkta produkter blir en metod för den enskilde att, om än så tillfälligt, dämpa ett ständigt gnagande dåligt samvete, och när välgörenhet och rättvisemärkning växer till lukrativa och i allra högsta grad västerländska industrier och angelägenheter, då får man vara extra uppmärksam för kunna uppfatta vad själva uppkomsten av begreppet ”rättvis handel” faktiskt implicerar – att all världshandel (inklusive rättvis handel) som det nu är organiserat faktiskt förutsätter, ja, just det - orättvisa.

I vår värld där så fruktansvärda ekonomiska och sociala ojämlikheter tillåts råda, kan internationell handel egentligen aldrig kallas rättvis – rättvisa kan aldrig byggas på ojämlikhet. Jag och mina producenter är hänvisade till den ojämlika värld vi lever i. Även om de inte har någon despotisk chef som exploaterar dem så är deras arbetsvillkor till syvende sist dikterade av den materiella fattigdom de har fötts in i. Eftersom jag själv kommer från en liknande bakgrund som de, så vet jag att en positiv utveckling enbart är möjlig om deras perspektiv och målsättningar är vägledande.

Jag tror det är viktigt att aldrig vända dövörat till det där skriet.

'Sorrow' © Ly Hoang Long

Tags: dikt, fair trade, Konst, Munch, rättvisemärkning, Skriet, vas, Vietnam i bild
Posted in Inredning, Minh, Rättvis handel, Vietnam | 4 Comments »